I Sverige knypplar vi vanligen spetsar med raktgenomgående, kontinuerliga trådar som följer med från början till slut. I svensk tradition knypplar vi nästan alltid med rätsidan uppåt. Vi använder oss också av det som internationellt kallas för closed method det betyder att paren ligger med vridning efter dubbelslag (korsning, vridning, korsning, vridning) och enkelslag. I Europa finns det andra slags spetsar där man kan ha en rak spets där motiv och botten sammanfogas under arbetets gång. Det finns också helt knypplade spetsar eller motiv som har en ojämn form med många olika mönsterformer som sammanfogats med en särskild teknik, oftast med ett särskilt verktyg, som ser ut som en mycket fin virknål. Dessa spetsar knypplas vanligen med avigsidan upp, därför bör du tänka på att mönstret är spegelvänt. När man knypplar med avigsidan uppåt är det mycket lättare att dölja skarvarna mellan de olika elementen i knypplingen. I Europa används både closed method och open method. Den senare innebär att paren ligger utan vridning (vridning, korsning, vridning, korsning). Exempel på spetsar med closed method är Binche (Flandern), Milanese (Italien), Honiton (Storbritanien) och Tønder (Danmark). Exempel på spetsar med open method är spetsar från Malta och Slovakien samt flera typer av frihandsspetsar t.ex. från Estland och Karelen.
I Sverige har vi vant oss vid att få en arbetsritning som stöd, när man skall fundera ut hur ett nytt mönster skall knypplas.
I Europa finns i stället en färgkodning på det tryckta mönstret eller på ett diagram. Detta sätt att förklara knyppelmönster har utarbetats i Belgien för closed method men används i många andra länder.
Grönt, halvslag (korsning, vridning)
Rött, dubbelslag (korsning, vridning, korsning, vridning)
Lila, vävslag (korsning, vridning, korsning)
Blått, fläta
Gult, konturtråd
Gult löv, fyrkant eller triangel mandel
Svart, vridning, anges på samma sätt i Sverige.