Greta Sjunnesson växte upp i Vadstena och lärde sig att knyppla i unga år. Hon utbildade sig till teckningslärare på Högre Konstindustriella Skolan, nuvarande Konstfack. Greta hade egna idéer och att enbart knyppla spetsar efter andras mönster passade henne inte. Hon knypplade sin första egna bild redan under utbildningstiden.
På skolan träffade hon Gustaf Sandberg som utbildade sig till skulptör och de gifte sig 1916. Trots en växande familj fortsatte Greta sin konstnärliga verksamhet och ägnade sig åt att formge knypplad spets ofta inspirerad av arkitektur och av religiösa motiv. Heliga Birgitta var ett ofta återkommande motiv för Greta som vuxit upp i Vadstena. Många kyrkor landet runt har altardukar[1] som kantas av spetsarna Kors, Mogna ax, Kyrkfönstret eller Ax. Dessa spetsar är skapade med kraftfulla nästan arkitektoniska mönsterformer, som kan uppfattas även på längre avstånd. Greta översatte också makens Gustafs skulpturer till spets. Gustaf Sandberg var verksam vid byggandet av Stockholms stadshus samt Stockholms rådhus.
Greta Sjunesson Sandberg deltog i många utställningar i Sverige, Nordiska museet 1912, Röhsska museet, Göteborg 1923, Nationalmuseum 1937 och 1942 och utomlands med en vandringsutställning i USA1927, Världsutställningen i Paris 1937 samt en Internationell spetsutställning i Bryssel 1955. Hon deltog ända fram till 1970-talet i utställningar på olika platser i Sverige.
Även sedan hon flyttat in på ett äldreboende fortsatte hon att knyppla flera timmar per dag. Hon har haft en stor betydelse för knypplingens förnyelse och utveckling, dels därför att hon själv var en skicklig knypplerska, och på så sätt kunde utnyttja teknikens möjligheter, dels därför att hon blev den första i Sverige som blev erkänd som konstnär med sina fritt knypplade bilder samtidigt som hon också förnyade den mönsterbundna knypplingen genom att i samarbete med Östergötlands hemslöjd formge nya längdspetsar och motiv.
[1] Greta Sjunnesons altarspetsar finns fortfarande till salu via Föreningen Svenska Spetsar
Vidare läsning
Läs gärna mer om Greta Sjunnesson Sandberg och hennes familj i boken: Köster, Lena (2008) Laura Greta Kerstin Agneta – Konst genom 4 generationer Arteá förlag AB
